Hej alla

Här kommer en kort midsommar rapport från ön, det var 24 grader och mörka moln så det var risk för regn, fast vår altan klarade sig men frös gjorde vi. Det var 24 grader i Huddik också fick vi rapport om, konstigt är det.

Det traditionella midsommarfotot

Midsommaren räddades som vanligt av familjen Lettegård som kom ner med potatisen och snapsen som vanligt dagen före. Vad skulle vi göra utan dem? Nä det är nog så att familjen Lettegård får se till att fortsätta traditionen med Rethymnoresa lagom till midsommar.

I förra inlägget lovade jag foto och rapport om öppnandet av nya pizzerian här nere fast jag är nog snuvad på de fotona, han tog ner skylten igen, eller någon gjorde det, för borta är den.

Så har det blivit lite trevliga båtturer också, vi hittade ett litet kapell som är byggt nere i klippan, man kan inte se att det finns någon väg ner men det finns det förmodligen någonstans. Just den här eftermiddagen låg havet spegelblankt.

Den lilla vita pricken i mitten är ett kapell

Så där spegelblankt är det trist nog inte så ofta, vi har varit ute i riktigt obekväm sjö, så pass att en av tjejerna inte vågade sig ut genom vågorna men hon hade tur för hon fick lift ut till vår båt av en kille som kör turer till grottorna. Det skall erkännas att det var trixigt läge, vi hade ett korallrev att ta oss över. Sen var det bara att hålla hårt i ratten och försöka parera vågorna med lilla båten på vägen hem. Ja det var lite äventyr. Så nästa tur då, jo iväg utåt, i med ankaret utanför en liten trevlig taverna och så en simtur in. Jo det gick bra men nu så räckte orken inte så bra in till land så det var minsann inte tal om att ge sig till att simma ut igen, nä det får bli bussen hem sa vännen x. Men den här gången hade vi två rådiga Stockholms tjejer med oss och de sa att nä vi ska allt se till att du kommer med ut till båten. Så efter lunchen pep vi in i lilla affären och köpte en rejäl simring med handtag på båda sidor. Så det var bara att klä på vännen x simringen och så en tjej på var sida och så vips var vi alla hur lugnt och smidigt som helst ute och i båten igen. Tjejerna från Stockholm hade med sig Autosol och trassel, så nu ska det städas båt och putsas minsann. Och en stor fin simring finns nu för den som vill med men är minsta lilla osäker på att simma på djupt vatten eller lite längre sträckor.

Kameran har jag släpat med mig men det har varit en del annat på våra turer att ta hand om så det där fotot med mig komma simmande med lilla plastankan innehållande kläder och skor får väl vänta på sig då. Kan även berätta att skarp test är utförd av små plastväskor som skall vara vattentäta ner till 6 meter, jo men visst, cigg, pengar och mobil var torra och fina efter att ha hängt med runt halsen på mig både in och ut. Hm fattas bara, väskorna är köpta från Sverige Kan berätta att det ringde i mobilen halvvägs till båten men där gick gränsen för vad som var möjligt, inte öppna och svara då inte.

Imorgon blir det till att städa, alla rum på Nakli

Och så till sist, det är jättekul med kommentarer och inlägg på vår lilla blogg. 

Må väl alla tills vi hörs igen!

Git o Calle

Nu kom sommaren, runt 30 grader och vindstilla är det och ska så förbli så långt rapporterna sträcker sig. 43 på altanen i skrivande stund och klockan är 10 på förmiddagen.

Nu väntar vi på stor dramatik här nere på gatan, det lilla fina bageriet skall nu bli pizzeria, skylten kom på plats igår, vi trodde de hade gett upp om det men så var det visst inte. Han har tydligen fortfarande en del att fixa med för ca kl 08.00 varje morgon är det något han måste hamra på vilket verkar göra så att grannarnas barn vaknar och är riktigt arga. När de har fått lugnat barnet så drar andra grannen igång turkmusik, inget fel på den mer än att det för tankarna till böneutropare och låter likadant hela tiden. Ja ja inte klaga, vi kan ju flytta upp i bergen om vi vill

Nåväl tillbaka till pizzerian här nere, nu när öppningsdags närmar sig så ska väl han ha två rader bord utanför, får väl se hur det skall gå när han ställer ut dem.

Som ni ser så kommer det knappt gå att passera om det skall bli bord här till höger och Haris kommer nog inte vilja avstå från sina bord. Det är stor risk att hela gatan kommer att lägga sig i och hävda att transporter, ambulans, pizzabud m flera måste kunna komma fram, vilket de måste. Tror inte ens kusinen mitt emot (som också har pizzeria) kommer vara till någon hjälp. Gissa vem som skall stå på första parkett och betrakta det från ovan (altanen). Tänk om man kunde få en liten film på riktigt grekiskt tumult. Jag behöver väl inte ens säga att ni inte kommer hitta oss på nya pizzerian.

Säsongen är seg, fast det förvånar väl ingen med allt elände, aska, finanskris, strejker med mera med mera. Fast nu var det lite positiva nyheter i sv dagspress från resebyråerna, bokningarna har tagit fart och Rethymno är tydligen ett av de populära resmålen. Alla hoppas på mer folk i stan! Ett nytt fenomen är att nästan alla bokningar till Olgas är bara en natt, gissa om George är trött på det, mycket jobb och berg med tvätt blir det. Fast nu ska det ju så lagom kanske bli strejk igen, fast i Sverige den här gången, så ja 2010 är inget bra år, inte för oss, inte för stan och knappt för någon vi känner. (Fast vi kan ha förståelse för piloterna som inte vill bli anställda i bemanningsföretag)

Mer trist då, jo Silver Horse har stängt, det var ingen idé den här säsongen. Tomas var ju dessutom själv här och familjen i Nausa på fastlandet. Fast jag lade upp ett litet lager av Ipericum oljan som Stella joxar ihop så för den som vill finns den hos oss till försäljning. Förmodligen så kommer vi ha någon form av business tillsammans framöver.

Så nu till den lite gladare nyhetsavdelningen!

Vi har fått lite tillökning, vi har en liten kattkille på gatan som har slagit ner sina bopålar, han får mat varje dag, av både oss och tjejerna på Haris. Han har varit uppe hos oss och vänt och rusat ner igen på direkten med Råttan i hälarna, tror han har bestämt sig för att inte försöka flytta in någon mer gång. Fy tusan två monsterdamer tar man ju inte fajt med när man är liten kille.

Nä jag trivs nog bäst i det fria

Så till mer kul, jag har fixat en webbsida till en svensk tjej som håller på med åsnor, jättekul med ett sådant jobb i stället för bord och stolar, här kan ni kika in och om ni har tänkt er att åka till Hersonissos-området så varför inte göra ett taverna-besök eller kanske t o m en liten tur på en åsna. Kika på Kritiki Farma

Undrar någon över båten, jo den är i vattnet igen, marinan A-bryggan igen. Tillbaka till ruta 1

Sen en till trevlig nyhet, vi har två nya trevliga svenska flickor i stan, Helena som bor här mitt över och Yvonne som fått hyra ett hus några kvarter härifrån. Välkomna på er båda två! Trevligt att 2010 är ett bra år för någon!

Nu har jag nog fått med allt jag tänkte skriva den här gången, får väl spara något så det blir till att blogga lite oftare framöver Jo och sen så får jag väl spara lite till min bok eller jag får nog kalla det publikation för den bli tunn. Skulle väl nästan lägga ut en "poll" där man får rösta om "Ska hon få tummarna loss" eller "nä hon kommer inte fixa det"

Tjingeling från Git o Calle

Hej alla som ännu har något hopp om vårt fortsatta bloggande!

Som vanligt överväger vi/jag om vi skall blogga alls men här kommer en resumé från vintern, ja det har varit vinter även här, vi VET att vi inte skall klaga, speciellt inte denna vintern. Vi har ju numera en ny fin TV vilket gör att vi kan kika på SVT och nyheter och väder. Vi har följt vädret varje kväll och vi beundrar dessa meterologer som kan låta så optimistiska. Nu är det kanske mest greklandsresenärer som diggar sol och värme som följer vår blogg och längtar hit ner mer än någonsin men vi hoppas att det finns några vinterentusiaster som äntligen har fått glädje av sina skridskor, skidor, tefat mm vad vet vi?

Det har varit vinter här också, periodvis ganska kallt och blött, fast nu börjar det stabilisera sig och det känns att vår o sommar är på väg. (Ja ha det hann jag bara skriva så kom Calle och sa att det skall regna ons till sö i nästa vecka) Vinter här nere betyder ombyggnad och upprustning av restauranger och affärer, så även denna vinter. Det är tre ställen som byggt om resp bygger om här på vår gata. Galero som grävt upp golv och slängt ut allt som fanns blev klara innan karnevalsyran, vi tackar för det. Juveleraren tvärs över vet vi inte vad han gör, mer än för väsen och det gulliga bageriet här nedanför skall bli pizzeria (dumt och trist va?) och dessutom blir de blir aldrig klara. Ja som ni förstår så drar det igång ca 07.30 varje morgon med att folk samlas, pratar högt och förbereder för kl 08.00 för då är det tillåtet med cirkelsågar, bulldozers, spett, spade och hammare och vad de mer kan leta upp för verktyg att föra oväsen med. Häromdagen kapade de av en bit av husväggen 3 m från vårt sovrum, ja kl 08.00 startade de.

Ingen har väl kunnat undgår hur det står till med stadsfinanserna här i Grekland, illa är det och för oss innebär det högljudda demonstrationer i stan, bussarna går inte för det är strejk, taxi strejkar fast det var nog av någon annan orsak, men när man gått halva vägen så kommer det ändå en buss? Han kanske inte såg på nyheterna så han visste kanske inte, eller så är det som vanligt, var och en gör som den tycker. Fast i skrivande stund står tydligen all flygtrafik stilla på Atens flygplats och Aten är fullt av demonstrationer.

Förra blogginlägget avlutade vi ju med att båten låg tryggt och fint i venetianska hamnen, fast det var bara som vi trodde. Det dröjde inte förrän hamnpolisen ringde och då låg hon och slog mot stenkajen. Två tunga ankare hade släppt och det var bara att flytta på båten i full storm och hällregn. Det där med att båda ankarna hade släppt kan så klart bero på att tampen har skavt mot någon metall på botten, men ändarna på tamparna såg lite mer "avskurna" ut, tyckte jag. Hmpf inget kul det där inte, nu ligger hon på landbacken i förvar hos båtfirman ett tag i avvaktan på en plats vid en av de två bryggorna närmast land i marinan.

Lillis, ja om ni kommer ihåg den lille hankatten som jag gick och matade varje kväll, han försvann, en kväll var han bara inte där och väntade. Vi kan hoppas på att han blev omhändertagen men det är väl snarare så att han fått lite sug på flickor och förirrade sig iväg för långt i jakten. Fast vi har nya katter här runt oss som får mat varje dag, man får bara se upp så att vissa av grannarna inte ser det för det är inte så populärt hos alla. Tänk om de kunde fatta att om alla gav lite mat så skulle ju katterna inte behöva tigga och så behövde de ju inte samlas så många på de få ställena som det går att få mat. Tjejerna här nere på Haris sticker också till dem skinka o gott då och då.

Ja så har vi haft det i vinter.

Vinrankan på vår balkong blev avklippt idag, jag mötte ägaren på Haris och han var lite sur på dem att de bara kapat den rakt av för han tyckte också det var trevligt med lilla naturtaket av skuggande vinranka som gick över till oss. Så förhoppningen om egna druvor grusades brutalt idag.

Ja ha då kan vi väl avsluta avdelningen eländes elände och gå över till några roligare ämnen!

Vi har riggad webcamen igen, nu får Loppan vara fotomodell, den är riktad mot hennes favoritplats (näst sängen) Hon är utmärkt som fotomodell, helt naturlig, vegetarian som de flesta modeller väl är. Hon är kanske inte så slimmad som hon borde vara och lite asymetrisk runt nosen men vadå, vi får ta vad vi har. Nu har vi dessutom lagt webcamen på första sidan på rethymnoguide. Vi ska rigga "linslusen" (försöka) och då kommer det bli ändå skojsigare för då kommer du att kunna zooma och panorera runt. Vegetarian undrar ni då, jo kattskrället tål inte minsta lilla köttbit, hon vänder ut och in på magen om hon får en gnutta färs i sig. Det är så klart också förklaringen varför hon inte tål någon form av "gourmet" kattmat, där är nog lite kött i de märkena. Själv köper vi Rokus beef, undrar hur mycket biff där är i det. Nästan så man skulle göra som de i ett av våra favoritprogram "Landet Brunsås", ringa och höra varför det heter beef?

Det är inte bara katten som har blivit vegetarian, vi har också (av orsaker som vi inte går in på här just nu!) bestämt oss för att bli vegetarianer, fast bara under en kort period. Alltså det är en hel vetenskap och du milde vad besvärligt det är att laga mat, fast det går ju att få lite stuns på det med mycket grädde, ost mm.  

Så till en annan knäpp historia, jag kör radiobil på nätterna, jo vi har bestämt att katterna inte alls måste ligga på bredden i sängen så att vi måste balansera på vars en ytterkant, alltså är de numera utelåsta från sovrummet när vi skall sova (eller nåt annat "fniss") Råttan är som vanligt cool, dörrar sätter man sig utanför och så öppnas de förr eller senare men den där lilla eländiga fotomodellen hon anser att alla dörrar går att öppna, vilket hon faktiskt har helt rätt i, det kräver bara lite idogt grävande. Så det gör hon och hon lyckats dessutom och har redan sabbat en av de nymålade dörrarna. O vad göra? Jo hon är ganska rädd för radiobilen så nu har vi riggat radiobilen utanför dörrarna, fjärrkontrollen på mitt nattduksbord och så när hon börjar gräva så kör jag radiobilen. Varför har vi en radiobil, jo det var ett av Calles ryck, dagen innan han fyllde 50 så fick han nåt slags noja (vad vet jag) han hade gått och köpt en radiostyrd bil och påstod att den var till Råttan. Vet inte men det är säkert något slags mentalt jobbigt med att fylla 50, själv hade jag inte tid med mentala besvär, jag var bara stressad för festen vi skulle ha.

Jobb och så då, jo jag har en massa "småjobb" och det tuffar på, Nakli var snudd på fullt i februari, jag fick verkligen improvisera med att fixa rena lakan handdukar mm och hålla tummarna att ingen var stygg kattallergiker när jag fick pipa dit med våra handdukar. Det var rena kaoset och stackars Andreas satt i Tessaloniki och var tämligen förtvivlad och kunde inget göra, han var ganska tacksam att jag faktiskt löste allt, på ena eller andra sättet, bara gästerna är glada. Nu i mars har vi inte en enda bokning, lugnt och skönt. Calle är också nere i lågt varv, ena bandet saknar en gitarrist och det andra en sångare, men vem vet, det kan ta fart när som helst.

Så såg vi just nu att på "top 100 Cretan travel sites" ligger vi på plats 9, oj det var ju kul.

Bilder, nä du såg rätt det blev inga i det här inlägget, ska inte hända någon mer gång!

Ja så var detta om livet här nere på ön.

Tjingeling från Git och Calle!

Hej alla som följer oss på bloggen!

Nu har vi också firat jul, hos Ulpu fick det bli i år. Det blev både svensk och glad grekisk skinka, Louisa hade gjort ett strålande arbete med att få till en skinka enligt något recept från typ 40-talet då man inte kunde gå till ICA och köpa färdig. Som ni ser fanns även snapsen med och så sillen så klart, fast sillen har vi rutin på att fixa efter några jular och midsomrar. Nytt för i år var sillsalladen så det blev väldigt fint. Granen stod som den skulle på plats och mycket klappar var det, tomten hann dock inte med oss här nere och dessutom påstod han att renarna inte skulle klara det varma vädret här nere. Vad vet jag kanske en omskrivning för att vi inte varit rikigt snälla

Julfin ponny på torget!

Bildbevis
Tjusigt dukat bord, sill, vörtbröd och skinkan skymtar uppe till vänster!

Kommentar överflödig!

Sen har det varit minst sagt lite äventyr med båten, en stor bullrig tysk men en stor segelbåt hade lagt sig bredvid oss, han hade dessutom lagt beslag på det ankare/kätting som vi låg förtöjda i. Sen påstod han att det var väldigt illa för vår båt slog i hans. O vad gör man med sådana Alltså Embla gänget klarade utmärkt att ligga bredvid oss utan att ställa till det med vår förtöjning. Nåväl Dimitris (en kompis man) som är fiskare hjälpte oss att flytta båten till venetianska hamnen, det kändes tryggt och bra att han var med för det kan ju vara lite känsligt var man lägger sig, ja och det var det ju också. Det dröjde inte förrän hamnpolisen ringde och sa att vi låg i vägen för en professionell fiskare (med betoning på professionell), så det var ju bara att pipa iväg och försöka snacka med gubben men dessvärre så är ju vår grekiska fortfarande krattig så det gick inte så bra. Dimitris fick rycka in, och så bestämde vi att det var nog bäst att flytta båten för det var inte läge att ignorera en professionell fiskargubbe trots att han typ var runt 85 och båten var stor som en eka, tog upp två platser och man kan fundera om den där båten någonsin lämnar hamnen. Jag tror inte att hamnpolisen ens var och kikade, de lät mest uppgivna i telefon och ringde nog mest för att få tyst på gubben.

Nåväl nu ligger vi där nere i lilla mysiga hamnen, fast det återstår att se om det är så jättemysigt. Det känns lite som om vår plastbalja inte är 100% välkommen och inte vi heller kanske, vi borde nog varit infödda med gener sedan 5 generationer i Rethymno. Många ögon är där också, ruggigt att göra fel om ni förstår? Men jag hoppas jag har fel, det visar sig väl. Håll en tumme!

Så det var årets sista bloggande härifrån, nu till nyårslöftena för 2010:

1. Vi ska plugga grekiska aktivt!
2. Vi ska blogga mer!
3. Vi ska sätta oss in i det där med pensionen, vara aktiva, ni vet vilka fonder ska man välja och så.

Det får räcka, inte lova mer än man kan hålla!

Sist men inte minst stort tack för alla jul och nyårshälsningar, speciellt tack till alla er som har skickat riktiga julkort, jag trodde knappt att någon gjorde det längre, jag menar mer än till mormor kanske som inte använder e-post. Fast förresten alla mormödrar jag känner använder e-post. Jag blir jätteförvånad när det kommer ett kort i brevlådan och så mysigt att sätta dem vid granen, som man gjorde förr, den där lilla korgen som var till för julkorten.

Ikväll blir det så klart lite nyårsfirande, hos Ulpu igen eftersom vi kommer vara ett stort gäng. Det ska bli jättetrevligt!

Så till alla våra kära bloggläsare

Ett riktigt Gott slut och ett Gott Nytt o Lyckosamt 2010!

Hej!

Tänkte det skulle bli en liten rapport om ansiktslyftet i hemmet.

Först så målade vi (Jag, Louisa och Ulpu) i tre dagar, väggar, trappa, dörrar mm. Det gick fin-fint och katterna höll sig borta från trappan så det blev inget intressant mönster. Jag har ett fint foto på Ulpu när hon balanserar längst upp på stegen och rollar taket, fast jag har lovat att inte lägga ut det så det gör jag inte heller. Det är tre meter dit upp.

Därefter vidtog sömnaden, lånade symaskin av Ulpu och började sy gardiner, fy vad trixigt, det är ju så mycket tyg, Jag sydde och sydde, verkade aldrig ta slut men nu minsann hänger det gardiner för både fönster och dörrar. Det återstår dock att se om de klarar en tvätt till våren, men det bekymret tar vi då. Att få upp gardinerna var inte helt lätt, Louisa kom med borrmaskinen och så började vi borra, sen tog det stopp. Fy vilka långa skruvar det var, iväg till Olgas så fick George kapa skruvarna, då fick vi upp två stänger. Men vid tredje gardinen tog det helstopp, Louisa borrade i ca 30 min och kom ca 1mm in. Då fick vi hitta på ett annat sätt, så här fick det bli, stången får helt enkelt hänga i små snören från de befintliga konstiga hakarna.

Mycket tyg ja, det här tyget nedan hänger nu som ett draperi nere i trappan, många meter är det, tanken är att det skall stoppa lite av draget. Men innan vi kom så långt var det poppis att leka i, alltså när vi skulle försöka mäta så längderna blev lika långa.  

När vi nu var på G och fixa till det lite trevligt i huset så berättade Ulpu att man kunde köpa jättefina bäddsoffor till ett bra pris, hm en soffa och dessutom en bäddsoffa, det skulle ju sitta fint i vårt compact living style. Calle lyste upp som en hel sol när det började pratas om soffa. Sagt och gjort vi åkte och köpte en soffa, leverans redan nästa dag och så hade de med sig en liten extra present, till katterna tror jag för när killen började skruva dit benen så hoppade det ut en förvirrad liten mus. Som tur var valde den rätt väg, d v s ner för trappan så jag kunde släppa ut den innan katterna fick syn på den. När Ulpu fick reda på det kom hon och vände upp och ner, ut o in på hela soffan för att försäkra sig om att det inte fanns ett bo med ett helt gäng ungar där inne.Det fanns det som tur var inte för då hade soffan fått gå i retur med en gång.

Ja så ett foto typ "hemma hos reportage" av lilla soffhörnan, mysigt va. Den uppmärksamme finner säkert genast ett fel

Bordet ni ser är verkligen fiffigt för compact living style, det är bord, förvaring och pallar eller sidebord om man så vill i ett, utan problem kan man nu trycka in sig 8 personer i vårt lilla arbets/vardagsrum. 

Men just det ja!, så här ser mer rätt ut

Så nu återstår det att se om det går att hålla värmen i vinter.

Calle och några till har startat ett nytt band, ett reggae band. Ännu så länge är det mest på skoj, inga spelningar i sikte, det får ta tid att spela samman sig. Luften gick ur The Wild Bunch när Vaggelis flyttade till Aten, inte så lätt att ersätta en gitarrist i det samspelta gänget. Får väl se vad det blir av det.

Hej! Calle här!
Vi kom på att det finns inget reggae-band i Grekland, i alla fall inte på Kreta!
Så vi började att "spåna" och började att lyssna in oss på Bob Marley, Peter Tosh och andra. Spiros sa till mig att du Calle är vit och vi andra är nästan vita (greker allihop), men visst kan vi bilda ett reggae-band ändå!
Så nu letar vi efter en sångare samt två damer som kan sjunga bakgrunds-kör, för det behövs! Och sedan får jag be Git att sticka en färg-glad Rastafari-mössa till mig i julklapp!!

Ha det bäst alla ni som läser! Från Git o Calle på ön!